Bakom hudfärgen

finns en människa, ett hjärta, en själ…

Att växa med brun färg var en utmaning för mig. Jag är född i Portugal, men kände mig inte integrerad eftersom jag inte var vit som de flesta är där. Jag är inte född i mina föräldrar hemstads i Afrika vilket gjorde att jag också kände mig utanför och inte integrerad i mina egna rötter.

Så frågan var..Vem var jag? Brun hudfärg men inte 100% afrikansk..Född i Portugal men inte 100% portugisisk.

Jag upplevde mycket diskriminering och fördomar på grund av min hudfärg under min uppväxt. Jag togs inte på allvar. Jag kände mig inte sedd eller uppskattat. Jag kände att folk tvivlade på mina förmågor. Varför kunde jag inte lyckas med?..Varför när jag gjorde något fint folk inte uppskattade eller ville erkänna det?..

Jag började redan då söka svar inom mig. Jag var så besviken på att bli bedömd utifrån hur jag såg ut, var jag bodde, vad jag gjorde samt vad jag inte gjorde.. Min frustration växte och jag visste inte riktig vem jag var. Jag kände att jag inte tillhörde..

Efter många år av sökande till slut insåg jag att jag var mycket mer än enbart portugisisk eller afrikansk. Jag är en människa, en själ som har begränsningar och förmågor. Som kan också lyckas i livet och få fina möjligheter för att utvecklas. Som kan också bli sedd, bli hörd, bli älskad, för den jag verklig är.

Numera brukar jag inte prata så mycket om rasism, men jag känner att jag vill dela min berättelse med dig. Jag vill öka medvetenheten i det här ämnet eftersom det finns mycket kvar att göra för att lösa detta problem.

Lösningen är inte att vända sig mot varandra med hat och frustration. Lösningen är att öka medvetenheten att vi är alla unika och värdefulla människor på jorden. Alla förtjänar ha ett bra liv, bli lyckliga och uppskattade oavsett hur man ser ut. Alla har inom sig något gemensamt: ett hjärta. Hjärtat är så stort och fylld med kärlek om vi öppnar oss för andra som är annorlunda. Om vi vågar se de i ögonen och visa att vi ser dem, vi ler mot dem, vi är tacksamma att de finns.. om vi får alla människor att känna sig en del av något, en del av samhället.

Jag kan inte glömma bort men jag måste släppa allt det ondska jag och mina förfäder har varit med om. Det vill jag inte hålla mig fast vid. Jag släpper i ljus och kärlek eftersom jag vet att innerst inne alla vi är ett i samma båt. Vi borde istället lära oss att leva med varandras skillnader. Tävla mindre, inkludera mer. Ta mer hand om varandra och behandla varandra med respekt. Vi borde acceptera andra som de är och utveckla mer medkänsla mot våra medmänniskor. Det är en process som börjar inåt.

Det är därför min resa med Yoga blev mer än yoga övningar. Det blev ett sätt att hitta mitt sanna jag, acceptera, älska mig själv och i sin tur andra som de är. En resa som ju mer inåt jag går, upplever mer att jag expanderar, att jag känner mig hel och ansluten till alla omkring mig. Jag har hittat kärleken och ljuset inom mig och därför ser jag ljuset och kärleken inom alla människor. Jag känner att jag är en del av något större än vårt ego medvetandet. Jag har äntligen hittat hem.

Kanske mitt hjärta, min själ har samma färger som en regnbåge, eller kanske går bortom det, inga färger alls..

Photo by Markus Spiske on Pexels.com

I Ljus och Kärlek,

Marlene

Publicerad av Marlyn

Yogi & intuitive artist 💝 Big welcome to my blog and be inspired! ;) <3 More info visit: www.yogi-heart.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: